Plättar vs pannkakor: Där går gränsen!

Det var inte en fråga om vad som är korrekt, utan en fundering över var den språkgeografiska gränsen går, när vi i redaktionen bestämde oss för att kartlägga var i landet den älskade maträtten uppfattas som plättar eller pannkakor. Den till synes enkla frågan växte till en viral succé och nu har vi svaret. Men undersökningen visade också att frågan är laddad.

Sverige är splittrat. Det pågår ett segdraget och infekterat språkligt krig mellan nord och syd som då och då blossar upp i de mest vardagliga situationer när representanter från de båda landsändarna möts. Kärnan i diskussionen handlar om hur pannkakor eller plättar ska definieras. En ren struntsak kan tyckas, men det verkar väcka starka känslor varje gång frågan förs på tal.

Den här gången blev inget undantag. Via en enkel statusuppdatering på Facebook uppmanades folk att beskriva vad de kallade den cirka 30 cm i diameter breda maträtten de såg på bilden. Var det en pannkaka eller en plätta? Även uppväxtort efterfrågades. Syftet var att försöka avgöra var språkgränsen går. Vi förstod sedan tidigare att den ligger någonstans i norra Sverige, troligtvis i Skellefteåtrakten, men vi visste inte exakt var eller varför. Visa av erfarenheten bad vi alla som svarade att uppföra sig civiliserat – det handlade inte om rätt eller fel, bara om data.+

Visa av erfarenheten? Ja! Det finns knappast en Skellefteåbo som inte hamnat i en högljudd diskussion om hur en plätta ska definieras. Den genomsnittlige Skellefteåbons uppfattning skiljer sig nämligen från en i Södertälje. Förenklat ser det ut så här.

Södra Sverige:ugnspannkaka – pannkaka – plätta.
Norra Sverige:pannkaka – plätta – småplätta.

I norr resonerar folk att plättan ser ut som en plätt och att småplättar ser ut som en mindre variant av plättan. Den enda skillnaden rätterna emellan är storleken. I övrigt är de identiska. Pannkakan som görs i ugnen har en helt annan konsistens och skiljer sig ofta i fördelningen av ingredienser jämfört med den för stekpannan. Den är även tjockare, mer kaklik än plättan, och därmed blir det en pannkaka. Det är på ett sätt väldigt logiskt. Men det övertygar inte i söder där folk, om de reflekterat över frågan, anser att en plätt per definition är en liten yta. Ordet småplättar upplevs alltså ungefär lika konstigt som att säga våta vatten. Själva finner de större logik i att namnge rätterna efter redskapen de tillagas i – ugnspanna, stekpanna och plättlagg.

… och så är konflikten ett faktum och rösterna höjs i takt med att maten svalnar

Följer ett mönster

Det finns en lång rad varianter av såväl ord som utföranden, till exempel tunna pannkakor, fläskpannkaka eller pannflättern, men för enkelhetens skull bakar vi in dem i ovanstående definitioner. Betraktar du denna skillnad inser du snart att en del socialt praktiska bekymmer kan uppstå när en person förväntar sig att bli serverad pannkaka men får plättar. Då blir förvirringen total och genast är diskussionen igång. Den följer ofta ett mönster där parterna först artigt skrattar åt olikheterna. Men för det mesta upphör det inte där, det finns alltid någon som måste påpeka saker som ”fast du vet väl att det heter plättlagg, inte småplättlagg” vilket leder till mer passivt aggressiva svar och så är konflikten ett faktum och rösterna höjs i takt med att maten svalnar. Det kan verkligen förstöra stämningen. Och aptiten. Och vänskapen.

Sedan internets tillkomst med den anonymitet det erbjuder kastas handskarna gärna direkt. Bara redigeringshistoriken på Wikipedia-sidan om pannkakor måste slå något slags rekord i korrigeringar och kontrakorrigeringar – möjligtvis överträffad av diskussionen om hönan eller ägget. Möjligtvis. Den tidigare är för övrigt väldigt underhållande läsning för den som vill förkovra sig ytterligare i pannkaksdjungeln.

#pannkaksgate

Givetvis hade vår uppmaning om att låta känslorna stå tillbaka för insamlandet av data ingen betydelse. De allra flesta svarade i och för sig snällt på frågorna, men inlägget delades i ett rasande tempo och inom någon timme hade hashtaggen #pannkaksgate” börjat trenda i sociala medier. Det var inte bara rumsrena kommentarer som yttrades i forumen. Då vaknade landets redaktioner. SVT Västerbotten, Norran, Sveriges Radio, TT, SvD, DN, Expressen, Aftonbladet – till och med tidningen Land uppmärksammade frågan med egna omröstningar om vad som gällde egentligen och språkexperter som en gång för alla ombads klargöra den ”korrekta” definitionen av pannkaka.

Gissa vilken som vann? Här är en ledtråd: Det bor cirka 500 000 personer i Norr- och Västerbotten, i övriga riket bor det omkring 9 miljoner.

Här går gänsen

Men vårt mål var fortfarande att finna gränsen baserat på data. Engagemanget var enormt med tusentals svar från hela landet. Och utlandet! För det visar sig att Sverige befinner sig mitt i skarven mellan de olika definitionerna.

Genom att placera ut svaren på en karta stod det snart klart att plättar dominerar från norra Västerbotten och uppåt. Men intressant nog även lokalt i Kalmartrakten där ”plätter” enligt samma definition är vanligt. Dessutom förekommer ordbruket på sina håll i mindre omfattning i såväl Skåne som Blekinge.

Kartläggningen visar en ganska tydlig skiljelinje vid Skellefteås södra kommungräns mot Robertsfors. Norr om Lövånger och Bygdsiljum är det procentuellt sett väldigt få som kallar plättar för pannkakor. Gränsen övergår i Vindelns kommun mot Hällnäs där Vindelälven tar vid som en språkbarriär som skiljer landet åt hela vägen västerut mot den norska gränsen. Robertsfors kommun befinner sig i något slags ingenmansland, även om pannkaka tycks dominera där. För en infödd Umeåbo är det emellertid med få lokala avvikelser i princip självklart att säga pannkaka – plättar är mest ”en skelleftegrej”. I Hallstahammar är fok helt ovetande om att det över huvud taget existerar en diskussion om det hela. Många som inte kände till diskussionen verkar faktiskt direkt provocerade eller lätt oroade över att alla inte tycker likadant.

Inte sällan antyds det att den som säger plättar om pannkakor har föräldrar som är syskon med varandra …

I de svar vi samlade in finns det förvånansvärt många som upplever sig sitta på det rätta svaret och de skriver väldigt myndigt och uppläxande. Vissa med glimten i ögat, andra med uppenbara problem att dölja sin irritation. De gör sitt yttersta för att spänna musklerna med mer eller mindre väl underbyggda argument som ”jag växte upp på 40-talet med denna definition …”, ”jag är från Uppland, och varken jag eller någon annan jag känner har någon annan uppfattning ...”, ”litteraturen säger ...”, ”jag kollade i både [insätt två valfria förlag med säten i Stockholm] kokböcker och de säger …”, och så vidare.

Finlands sak är vår

Inte sällan antyds det att den som säger plättar om pannkakor har föräldrar som är syskon med varandra – någonting som enligt somliga sannolikt är ett ganska utbrett fenomen i norra Sverige. Vi överlåter emellertid den forskningen till någon annan och konstaterar att mycket snarare tyder på att norr- och västerbottningar influerats av det finska språket.

I hela Finland, inklusive Åland, säger man nämligen ”plätty” eller dialektalt ”lettu” om de spisstekta varianterna. ”Pannkakku” gör de i ugnen. Det är alltså väldigt likt norra Sveriges ordbruk. En inte allt för vild gissning är att samröret mellan ländernas befolkning historiskt sett är starkt i dessa trakter, vilket avspeglar sig i språket. Samtidigt var Finland en gång svenskt och en del resonerar därmed att det bevisar att det är plättar som är det ursprungliga uttalet. Men det är en rena spekulationer. Liksom att användandet av plättar i Småland så vitt vi kunnat utreda tycks vara koncentrerat till kusten, vilket tyder på att de har influerats av sjömän utifrån. Ett alternativ är förstås att det är smålänningarna som började med definitionen och att det gjorde starkt avtryck i norra Sverige och Finland, men inte slog igenom lika stort på ”hemmaplan”. Det vore i så fall inte första gången en småländsk företeelse blir en internationell succé. Ikea är ett exempel. Men ännu en gång – det är spekulationer som garanterat kan avgöras av betydligt mer kvalificerade expertis.

I övriga Norden och på många håll i Västeuropa som England och Holland är dock varianter på ordet pannkaka den gällande normen.

Efter att konstant ha upplevt sig tillrättavisade och ofta förlöjligade har de tvättat bort ord och uttal som allt för tydligt skvallrar om att de har ett annat ursprung. Det finns en bitterhet i berättelserna.

Tar seden dit man kommer

Vårdnadshavare har givetvis stor betydelse. Deras benämning går i arv till nästa generation. Det bekräftas också av de svarande som trots att de är uppvuxna i ”plätt-land”, själva säger pannkakor. I regel har de minst en inflyttad förälder.

Men många som flyttar tar seden dit de kommer. Språkpoliser kan vara elaka domare och bland svaren vi samlat in finns berättelser av personer som för länge sedan flyttat till en ny ort där de ”programmerats om”. Efter att konstant ha upplevt sig tillrättavisade och ofta förlöjligade har de tvättat bort ord och uttal som allt för tydligt skvallrar om att de har ett annat ursprung. Det finns en bitterhet i berättelserna.

Det kan ses som ganska bagatellartat att sluta säga plättar eller i norr ofta förekommande ord som ids/idas (att förmå göra någonting) och he/hedde (ett fantastiskt användbart verb som ersätter alla varianter för placering och hävning – delvis jämförbart med engelskans put) för att smälta in, men sett i ett historiskt perspektiv är parallellen tydlig till en tid när det mesta skulle försvenskas – inte minst i skolorna. Dialekter var någonting fult och bonnungarna skulle läras upp att prata ”fint”. För att inte tala om våra minoritetsspråk! Det är många som oavsett om de vuxit upp i Korpilombolo eller Kristianstad har lidit i tysthet, som aldrig öppnat munnen offentligt för att de blivit tillrättavisade.

Vad gör det med en människas identitet? Med en landsändes?

En rätt som aldrig är fel

I Aftonbladets morgon-webb-tv tas ämnet pannkakor vs plättar upp. ”Pann-kaakor”, härmar en av bisittarna med parodisk ”norrländska” och skrattar åt det exotiska uttalet och åt norrlänningarnas besynnerliga beteenden. ”Fast ni vet väl att ni har fel?”, tillägger hon och strax därefter byts ämne. För helt ärligt finns det viktigare nyheter att diskutera.

Fast ni vet väl att ni har fel? ”

Vi vill vi ändå slå ett slag för det storartade i människors olikheter och rätten att få definiera sig själv och sin mat det faller en in. Dialektala skillnader berikar vårt språk och när allt kommer omkring är alla former av plättar och pannkakor exempel på en utsökt rätt som aldrig är fel och som med fördel steks i riktigt smör.